Byautvecklingsplan
Vision om 10 år
Det som vi anser vara viktigast för våra visioner är att befolkningsutvecklingen vänder och att vi på detta sätt får ett större underlag att arbeta med och för.(befolkningen har ökat 1999 !!!!!)
Som en vision om vad vi har gjort eller kommer att utföra inom 10 år vill vi redovisa följande lista på synpunkter och förslag på åtgärder som framkommit i den enkät som ligger till grund för denna byutvecklingsplan. Vi har delat upp dessa under vissa rubriker men ej sorterat dessa eller gjort någon prioritering. Vi anser dock att det är många tänkvärda synpunkter och förslag både i smått och stort som framkommit och vi tror att många av dessa kommer att förverkligas i framtiden. Hur snabbt vi kommer att kunna arbeta är svårt att säga, eftersom detta kommer att kräva en väldigt stor ideell arbetsinsats.
Bygdegården:
Planteringar vid bygdegården
Servicehus med rum, bagarstuga, tvättmaskin för allmänheten, bastu med duschar med kombination livsmedelslokal. Ett rökeri för kött o fisk eventuellt försäljning.
Förtäring i eventuellt servicehuset eller bygdegården.
Sommarcafé och grisfest varje år.
En stor altan byggd på baksidan av lokalen som även kan användas till dansgolv, trubadurafton under sommartid.
Även en brygga för landstigning. Utnyttja bygdegården mer under semestertider, Afterwork ”buffe”, Pub-bingo.
Under vintertid köra gymnastik passande olika åldrar inne på bygdegården 1 gång i veckan.
PRO-danser eller motionsdanser.
En kväll med gamla filmer tex. Åsa-Nisse eller Naturfilmer.
Någon form av trivselkväll eller hobbykväll för oss tjejer i byn, kanske en gång i månaden.
Friluftsgudstjänst sommartid, kan tänkas även vid nåt vindskydd.
Köra disco för ungdom, bjuda in Torpshammar m.m. för en kväll, innebandy, pingis, spela kort, filmvisning, luftgevärsskytte.
Skylt vid vägkorsningen som visar var bygdegården ligger.
Utsmyckad fasad på bygdegården, portal till ingång.
Dans på logen.
En hantverkshelg eller höstmarknad på Mickelmässodagen.
Badplats:
Mera sortiment vid kiosken ex. läsk, cigaretter, mjölk o fil, godis. Marknadsföring i tidningar så mer folk kan komma under öppettider. Kanske en utgrävning för en trampolin.
Husvagnsparkering ev. uthyrning av eluttag och vatten.
Försäljning av lokalt tillverkade souvenirer, större P-plats.
Hacka upp en vak o fixa bastu.
Livräddningsutrustning. Solstolar.
Sälja kaffe och bröd samt varmkorv.
Lilla rutschbanan ska flyttas på grundare vatten, sedan köps en större o ställer den på djupare vatten för äldre barn.
Trampbåtar, kanoter, minigolf.
Sandlåda till dom små.
Säsongsarbete (3-4 mån) längre öppethållande för servering.
Försäljning jordgubbar och grädde.
Större omklädningsrum.
Flera bänkbord.
Mer blommor ev. en häck mot vägen.
Bättre räddningsbåtar.
Nog satsat på badplatsen.
Fotbollsplan:
Plan får inte växa igen av sly.
Röjning infart.
Utveckla brännbolls-turneringen på midsommar med mer aktiviteter för både gamla och unga.
Utgångspunkt för skoterklubb och träffar och leder.
Även elljusspår där dom som har hästar kan rida.
Bygga en minigolfbana.
Bättre väg upp till fotbollsplan.
Parkplatser intill plan. Hyr ut till ex. ungdomslag och andra. Husvagnsuppställning och tältläger.
Spela brännboll fler gånger än midsommar.
Barnen vill ha fotbollslag och sommartid ha matcher och fotbollsträning. Göra PR för den så klubbar kan låna den.
Fotbolls- och brännbollsturnering på ”korpnivå” mellan lag från kommunen barn-ungdom-vuxna.
Marknadsplats= visning av varor.
Klubbhus/omklädningsrum/elström.
Kolonilotter.
Rekreation-Fritid:
Upprustning av Hiån och stigen vid Lerbäcktjärnsbäcken, samt utlopp skoveltjärnsbäcken.
Marknadsföra hela fiskeområdet mer.
Bygga skoterleder och rastplatser och sammanlänka med Drakabergets fina leder.
Skoterklubb bör bildas för att genomföra byggandet av leder.
För fisket under sommartid ordna någon form av tävling angående största fisken med uppmuntran av gratis fiskekort.
För Nordanedesjön är önskemål uppröjning av landbryggor, bort med moringar som sticker upp ur vattnet och sjunktimmer.
Skoterleder ihopbundna med kringliggande.
Utsiktstorn på Knösen, om så blir markera stig dit.
Ha aktuella handlingar tillgängliga så alla kan läsa vad som sker.
Vid bron förbjud (racertrafiken) med båt som förstör vatten o fågellivet mot kraftstation.
Plantera in ädelfisk i Lerbäckstjärn.
Jaktstig önskar många.
Pimpeltävling för yngre. Barnen vill ha fisketävling bara för Nordanedebarn. (Kanske bjuda in någon).
Övernattningsmöjligheter för turister.
Blomplantering vid bron och skyltning, rastplats.
Röjning av stigar och vägar.
Åtgärder så att inte sjöarna växer igen.
Årsfiskekort för familj?
Cykellopp. Ordna motionslopp – gå-lunka-spring typ män-kvinnor ”vårruset” som är en folkfest.
Statens återtagande av lyckad utsättning av Gimåöring enligt dom.
Köp in stugan som Anders och Naima bodde i och använd den till fiske och uthyrning typ vandrarhem.
Sök de människor som värdesätter lugn och ostörd miljö.
Erbjuda service tex. guidade turer med fiske, jakt, samarbete med Tivsjö-Getgård, bärplockning, skogsvandring.
Sluta bygga vindsskydd, plantera in mera ädelfisk i Mellansjön istället och ha, nätförbud några år, så gör andra fiskeföreningar.
Går det att göra någon öppen övernattningsstuga vid någon av fisketjärnarna eller vid någon av sjöarna ”Typ Bobodarna fast vid fiske”.
Service-Kommunikation:
Ta till hårda tag mot berörda myndigheter och tala om att vi här uppe är värda att åka efter en väg som är både trafikduglig och ofarlig. Rensning av sly vid vägkanterna för att förbättra sikten för vilt.
Vägen måste åtgärdas snarast.
Hastighetsbegränsning till 70 km genom hela Nordanede upp till kraftverksvägskälet och 50 km vid badet.
Klaga i tidningar då vägen är sämst.
Uppvakta Vägverket och Kommun m.m. (berörda).
Kräva insatser snarast eftersom vägen är en genomfartsväg. Namninsamling att skickas till Vägverket.
Demonstrationer från privata bilister och yrkesförare.
Det finns kompletteringstrafik som ersätter busslinje till Nordanede m.m. som få vet om. Mer info. från Ånge kommun.
Ut till alla inom Torps kommun. TRYCK I TURLISTA. Efterfrågas styrt – vissa dagar. Anslutning till L:191 Ånge – Sundsvall.
Alla är inte bilburna och skulle uppskatta att åka till tätorter. Torpshammar – Fränsta – eller Ånge- Sundsvall utan att behöva anlita färdtjänsttaxi eller anhöring/bekant.
Kanske någon vill resa kollektivt till Nordanede om det gick. Det finns många gamla som inte har körkort.
En riktig skyltning vid E 14 i Torpshammar.
Kontakta Mitt-Nytt om vägen.
Snabbare åtgärder när vägskador börjar uppstå.
Fodra att SCA bidrager med underhåll av vägen, det är ju de som sliter ut den.
Finns det möjlighet att använda skolturerna till ev. allmän kommunikation? ”vid behov”.
Data:
Självklar kurs. Datakurs som någon kan leda.
Önskemål minst 3 datorer som i Gimåfors.
Utveckla hemsidan så att alla som bor en bit ifrån kan få info. Exempel: Besök Nordanede för att få vara med på en älg eller björnsafari. Utöka hemsidan och ”Bjud in Turister”, men vi saknar rum så nu åker alla förbi. Utöka hemsidan tex. på 3 restider till jobb och träningar för samåkning.
Kontakta Sten Eriksson Kraftsamling (Move it)
Kontakta Kerstin Hjalmarsson Samservice Torpshammar
Bara 4 personer har sagt NEJ till DATA
Miljö:
En miljöstation ett måste! För grovsopor, tidningar och glas ska absolut finnas i Nordanede.
Den som ska ta hand om ett servicehus kan kolla miljöstationen.
Om vi har en egen återvinning kan behållningen gå till föreningen. Varför ska, vi behöva fara flera mil för att vara miljömedveten. Det blir många fler som kommer att sortera.
Bara 3 personer har sagt NEJ till miljöstation i Nordanede.
Kurser
studiecirklar:
Byforskning Det finns en del gamla som är kvar som minns från 20-talet. Släktforskning, jakt och fiske, vävning, svampplockning, gammeldags mat och bakkurs, språk för turister, att samarbete – ”ger resultat” , knivslöjd, bokföringskurs, datakurs för äldre och för barnen, turistisk utbildning, textiltryck, förarbevis snöskoter, friskvård, matlagning.
En inbjudan för information av anslutningstrafiken till tex. närmaste busshållplats m.m.
Trädgårdsanläggning: Växter, plantering, skötsel, beskärning.
Danskurser blandat yngre / äldre.
Kulturaktiviteter runt Nordanede. Vi kan bilda en vävkommite som kan utveckla vävstugan ”drop IN-vävar + lotteri. Väva Nordanedeplädar till försäljning och lotteri något för bygdens hemmafruar.
Ordet fritt:
Fixa en kolmila under sommaren.
Bowlinghall.
Belysning på bron i Nordanede.
Fortsatt vägbelysning från (K-J Örnstedt) fram till kraftverket.
Vilka lediga byggnader finnes för olika behov. Tex. Uthyrning för tyska familjer som kan vara här under sommaren. Ska vi få in pengar måste vi vända oss till något liknande.
Undersök olika musik och teatergrupper och engagemang.
Naturslinga.
Söka bidrag för en heltidsanställd på bygdegården eller 50 %.
Försök att få en ALU-gubbe alla år, från Torpshammar eller Fränsta spelar ingen roll.
Fisk och köttrökeri.
Försäljningsdagar för lokala produkter med sommarservering.
Månadslotteri för inkomst till föreningen.
Gåbingo.
Mera aktiviteter för barn på bygdegården.
Kan vi inte ha en affär som Statoil-macken här i Nordanede.
Möjlighet till vindkraftverk på de höga bergen vid nuvarande vattenkraftverk, det blir korta ledningar för anslutning till stora nätet. En sådan byggnad medför ökat intresse för åtgärder väg 591.
Kanotleder när det finns millånga vatten.
Vindskydd Skoveltjärn.
Höstmarknad försäljning av skördeprodukter m.m.
Välkomsttavlor i båda änderna av byn och Tack för besöket.
Märka upp gamla märkliga platser tex. björnstubben, Elinsbacken, Sågar, Torp.
Naturreservat.
Pubafton med underhållning – musik och sång. Bygg en enkel monterbar pub med barstolar runt om, bord vid fönstren (som vanligt). Underhållning från scenen.
Samlingsnamn ”MIDÄLVA-LAND”. Gammalt NAMN mellan INDAL-LJUNGANS ÄLVAR.
Kläckningsanläggning. ”Gimåöring ev. vid Hembygdsgården i samarbete med Bergeforsen.
Sök hos Vattenfall att viss tid på sommaren ha vatten i gamla rännan och forsla timmer som förr.
Hiån. Bygg några fiskestugor för uthyrning längs ån.
Undersök om det finns möjlighet att hyra det hus som bara används några veckor per år, och att föreningen hyr ut dessa till fiskare eller andra som vill ha lugnt. Helst en längre tid tex. 1 vecka inte byte med folk så ofta.
Service gärna ”exklusiv”.
Sök hos kommunen att få sommararbetande skolungdom (gärna från byn) till hjälp vid badplats, bygdegård, båtuthyrning tex.
För turistnäring kan vi tillsammans utveckla en hel del tex. Vi har så gott om ”bäver” och vi som bor nära kan säkert guida också. Ev. hålla fika.
Vi kanske har äldre ”byamän – eller kvinnor” som
gärna kanske skulle vilja hålla några ”berättar-kvällar” om lite av
Nordanedes historia, tex. Om fäbodar, byn före och i förvandling när
sjön reglerades.
Luciajakt!
Luciafirandet starade 1967 med Yvonne Andersson som lucia. Nu saknar vi luciorna från 1968 - 1975 och 1978 - 1980. Vi har pratat länge om att försöka samla in data om vilka som varit lucia i Nordanede under åren.. Hjälp att reda ut vilka som varit lucia och när? Tanken är att ordna ett jubileum någon av de kommande åren.. Står någon annan på "Ditt" år? Hör av Dig och rätta oss. Maila in om du har information om "luckorna" på nordanede@hotmail.com eller ring/ smsa Eppi på 070 - 309 07 65.
1967 Yvonne Andersson
1968
Annika Borgström
1969
Monika Gustavsson
1970 Karin Fankvist
1971 Yvonne Vikberg
1972 Gun Britt Hermansson
1973
1974
1975 Anneli Eriksson
1976 Carina Pålsson 1977 Lena Pålsson
1978 Birgit Decker 1979
1980 1981 Anna-Karin Persson
1982 Monica Löfvenius
1983 Eva
Persson 1984 Helene
Hellberg 1985 Malin Lundberg
1986 Linda Andersson
1987 Birgitta Löfvenius
1988 Caroline Engström 1989 Sofie Ekström 1990 Helene
Hermansson 1991 Anngelica Strand 1992 Sara Ekström 1993 Anna
Reiser 1994 Jenny Engström 1995 Sigrid Ekström
1996 Katarina Granskog
1997 Cecilia Jansson
1998 Linda Beldt - Gustavsson
1999 Martina Söderberg
2000 Ida Edström 2001 Linnéa
Andersson 2002 Therese
Johansson 2003 Emma Persson 2004 Mia Westman 2005 Pernilla
Granskog 2006 Lina Wikberg 2007 Fanny Hermansson
2008 Olivia Sundberg
Lite Bygdehistoria
Några kilometer öster om Leringsdammen i Nordanede finns en
Nordanede!
Nordanede är en vacker by belägen vid en sjö. Den har ca 115 invånare.
Men på sommaren när den lantliga naturen, jakten och fisket lockar,
flyttar det in folk i över 100 sportstugor. Man kan säga att Nordanede
är sommarstugeägarnas paradis. Byn har även många små liknande grannbyar
som ex: Grönsta, Norrleringen, Sörleringen, Tivsjön, Gimåfors vilka alla
ligger utmed Gimåns vattensystem. Dessa byar gör tillsammans stället så
attraktivt.
Men
Nordanede och dess omgivning har inte alltid sett ut som det gör idag. I
en av de äldsta bevarade handlingarna i Torp är ett köpebrev från 1422
som behandlar ett jordbyte mellan Gudlev i Fränsta och Lasse i Tirsta.
Lasse övertar Gudlevs hemman i Nordanede med åker, äng, skog,
fiskevatten och kvarnställe. Det kan anmärkas att jorden i Nordanede
alltjämt betecknas som utjordar till Fränsta, Tirsta, Backen och
Lillboda. Befolkningsutvecklingen har svängt upp och ner. I Torps
kyrkoböcker nämns inte någon befolkning i Nordanede förrän år 1771, då
bonden Anders Larsson och hans hustru döpte sitt första barn, sonen
Lars. År 1780 fanns också svågern Israel Israelsson med familj i
Nordanede. I slutet av 1700-talet bodde ett tiotal familjer i byn. 1817
undertecknades protokollet av 13 mark ägare. En av dem var då patron
Pehr Flodén, Backen, som under sig hade en del torpare. Sedan visar
befolkningsutvecklingen en kraftig uppgång särskilt i senare delen av
1800-talet, med höjdpunkt kring 1920 - 40. Därefter en stark nedgång
till en avfolkningsbygd med få barn och många gamla. Men nu håller detta
på att stabilisera sig igen. Fler och fler barn föds och ett yngre
Nordanede håller på att växa fram.
Sjödämningen:
En orsak
till toppåren med folk som var boende i Nordanede var det stora
dämnings- och stationsbygget vid Grönsta och Leringsforsen mellan 1938 -
1943. Detta projekt krävde många arbetare. När arbetsstyrkan var som
störst bestod den av 1700 man. Av den anledningen flyttade folk helt
enkelt in till Nordanede och dess intilliggande byar. Under den där
tiden byggdes två kraftverk: Leringsforsen- och Torpshammars kraftverk.
Det var två arbetsplatser som lockade många arbetare till de små byarna.
Under den
här dämningstiden höjdes vattennivån sammanlagt
I
Nordanede dränktes Borgströms och Granskogs gårdar och måste byggas om
längre upp på land. Ortbäcken blev en liten sjö. Pjutholmen, som låg på
Granskogs ägor, är en numera bortglömd holme. Den låg i slutet av
Rosendals strömmen och dränktes helt vid dämningen och det enda tecken
som påminner om att den en gång låg där, är en ”vassrugge ” mitt i sjön.
(Pjut betyder spillkråka och kanske, gammalt tillbaka, häckade en
spillkråka där och holmen fick sitt namn.) Den där holmen ute i vattnet
var lite speciell. Det stod en lada på den, och det fanns lite åkermark
som brukades där. Varje gång jorden skulle brukas fick de ta alla
redskap i en båt och ro ut. Hästen fick simma efter. Sedan skördades det
hö där ute på holmen. Förr hässjades jämt höet för att det skulle torka.
Lade de för tjocka hässjor eller om det blev mycket regn torkade inte hö
på land. Men där ute i sjön torkade det alltid p.g.a. blåsten från alla
håll. När höet var färdigtorkat packades det ihop i ladan. När vintern
kom kördes det med hjälp av häst in till land. Ett lite annorlunda
arbete.
Den
landsväg som slutade vid Grönsta byggdes 1912 vidare längs sjöarna mot
Holmsjön. Dessförinnan fanns det endast en kärrväg (som är en dålig
hästväg). Men efter dämningen 1943 måste den delvis helt nybyggas.
Efter
sjödämningen fick Nordanede en konstant vattennivå. De bildades nya
stränder och sommarstugor började successivt byggas upp. Men man kan än
idag se rester kvar efter det gam
Timmerhuggning:
Timmerhuggning åt bolagen försörjde många gårdar i Nordanede under 1800-
och 1900-talet. Allra helst under första och andra världskriget då
vedåtgången var stor. Karlarna i hushållen fick åka ut med häst i
skogen, ofta långt hemifrån. Detta gjorde att de ibland fick ligga ute i
skogen månadsvis. De levde på kolbullar och provianten från hemmet. Det
var ofta långmjölk, salt fläsk och pölsa. De tog maten i kistor och
stora spannar och långmjölken eller tjockmjölken i flaskor av trä.
Karlarna fick
slita hårt ute i skogen. All ved skulle huggas för hand, för motorsågen
kom först på 1950-talet. Sedan skulle det köras fram med hjälp av
hästen. Eftersom all vedhuggning skedde under vintertid blev männen ofta
blöta och mitt ute i kalla skogen var det inte särskilt lätt att torka
kläderna efter den långa arbetsdagen. Det var med andra ord en stor
uppoffring av männen att utsätta sig för en sådan plåga. Men de var
tvungna för pengarnas skull.
Kolmilor:
Ett annat
jobb för karlarna var att bygga kolmilor. De konstruerades på det sättet
att de reste ”kungen” (en stor stock) i mitten. Sedan lutade de kolveden
mot kungen tills det blev en stor cirkel. Efter detta skulle milan tätas
med hjälp av granris och lera tills det var ordentligt täckt. Blev det
hål i den så att det kom in syre eller milan blev för het brann den upp.
Därför fick karlarna vakta den noga dag och natt och täta med jord
eftersom. En kolmila tog tre veckor att bli färdig. Sedan lastades kolet
på en så kallad kolstig och kördes med häst till Torpshammars
järnvägsstation för omlastning. Än i dag finns det många kolbottnar och
koj-ruiner kvar omkring Nordanede. Den mest kände kolaren var ”Matte”
Mattias Jonsson född 1877. Han var bosatt i främre Nordanede.
Timmerflottningen:
Ett annat sätt att tjäna pengar på var timmerflottningen, som pågick
från mitten på 1800-talet fram till 1960-talet. Från början av juni till
mitten av oktober fanns det alltid folk i rörelse på sjöarna och vid
dammarna. Timmerflottningen gav ortsbefolkningen arbete. Men det arbetet
var inte heller det lättaste. Just flottningen i sjösystemet Holmsjön -
Fagervikssjön - Leringen - Nordanedesjöarna var rätt komplicerad med
många tappningsställen och trånga sund speciellt före dämningen 1943. På
sträckan Norrleringen - Torpshammar drogs först timmerflottarna från en
spelflotte, senare ersatt av en ångbåt, längs den 1 mil långa Leringen.
Varje flotte innehöll 70 - 80000 klampar. Vid slutet av Leringen
tappades timret genom en ränna ner i Norrsjön. Kapaciteten på den stora
rännan var ca 10000 stockar per timme. Vid Leringen delades de 80000
stockarna i två mindre bommar vid den s.k. Flottstan. Sedan blev det
bogsering fram till Rosendals-strömmen med ny tappning ner i Mellansjön.
Sedan ny transport fram till Grönsta-strömmen genom det trånga sundet
förbi Långviken. I Grönstaselet skedde en utsortering av sågtimmer som
skulle till Viskans såg. Sedan var det klart för tappning i den 5
kilometerlånga rännan ner till Ljungan.
Men efter
dämningen förändrades flottningen i Nordanedesjöarna. Då kunde de
istället dra flotten hela vägen utan tappningar ner till Grönsta. De
prövade först med bommar, alltså utan bogsering, men det visade sig
snart att stockarna inte kom fram. Strömdraget var för svagt. Dessutom
var bommarna besvärliga för alla båtar som skulle över sjön.
Skolväsendets
utveckling i Nordanede från seklets början och till dags dato.
Vid seklets början
bedrevs skolundervisning i terminsläsning d.v.s.att barnen gick i vissa
delar av skolroten i skola på höstterminen medan i andra delen av
skolroten gick barnen i
skola på vårterminen. Läraren flyttade med och undervisningen bedrevs i
olika hem i någon lokal som var passande.
Vid kyrkostämman i
december 1907 bestämdes att en omreglering skulle göras av Nordanede
folkskolerote.Hästnäset, Knutnäset och Mellanleringen skildes från denna
rote och bildade en särskild skolrote med en flyttande mindre folkskola
med stationer i Knutnäset och Mellanleringen. Bl. a. hos Anderssons
Mellanleringen och hos
Lindgrens på Knutnäset.
NorrNordanede,
Näset och Främre Nordanede bildade en folkskolerote med fast folkskola
och med station Näset.( Där den nuvarande nerlagda skolan ligger vid
badplatsen.) Småskolans barn skulle undervisas under hösten och
folkskolans barn under vårterminen. Detta kallas avdelningsläsning.
Näset var centralt
beläget inom roten och nu skulle en skolbyggnad uppföras.Tomt på 6000
kvm inköptes av Per Pålsson Fränsta hemman Näset, till ett pris av 300
kronor samt av Nils Persson i Näset, 5000 kvm. Att nyttjas av
folkskolläraren till egna behov och odlingar. Persson erhöll 200 kronor.
Arkitekten P.
Österlund i Sundsvall fick i uppdrag att göra ett förslag på ritningar
till bygget.Dessa godkändes efter en hel del justeringar och 1912 var
själva skolbyggnaden klar med både skolsalar och lärarbostäder.
Man lade sig vinn
om att göra det så trivsamt och praktiskt som möjligt för lärare att bo
kvar här för ombyte av lärare hade innan varit stort.
Intervju med Henning Svensson Hästnäset född 1910.
1.Var gick du i
skolan?
I åk 1.gick jag hos
John Lindgren på botten där, tre månader före jul.
Då var jag sju
år.Efter jul ingen skolgång förrän till hösten året därpå när jag
började tvåan. Så var det ända tills jag gått sex år i skolan.
(Egentligen blev det ju bara tre år.)
2. Hur kom du till
skolan?
Från första dagen
var det att traska och gå som gällde.Vi var många som gick tillsammans
hem i höstmörkret.
.
3. Vad hette din
lärare?
Elin Euren
4.Vilka ämnen läste
ni ?
Vad jag minns var
det katekesen, psalmverser som skulle läras utantill och räkning. Jag
gillade inte att lära mig utantill fast det gick ju men det var synd om
många som inte kunde lära sig och komma ihåg.
All
material betalades av eleverna själva. Blyertspennor och kautschukar
kostade tio öre, stålpennor 5 öre samt bläck till dessa kunde man dela
på. Vissa barn hade föräldrar som inte kunde betala och dom barnen fick
låna av andra barn.Henning konstaterade att allt blivit mycket bättre
inom skolan men att barn idag är lite bortskämda.
Henning hade glömt
att ämnena som han läste var betydligt fler. I en betygsbok från 1920
var följande ämnen uppräknade:
Biblisk historia,
katekes, innanläsning, rättskrivning, språklära, uppsatsskrivning,
välskrivning, räkning, geografi, historia, naturkunnighet, teckning,
sång och gymnastik.
Betygsgraderna var
följande:
A = berömlig
A = med utmärkt
beröm godkänd
Ab = med beröm
godkänd
Ba = med nöje
godkänd
b = godkänd
c = icke fullt
godkänd
d = underkänd
1928 byggdes en
skola på Knutnäset dit barnen från Hästnäset, Knutnäset och
Mellanleringen skulle höra.Den skolan lades ner redan 1938 p.g.a.
vikande elevantal.Samma sak hände med skolan i Norrleringen. Dom barn
som fanns i dessa byar skulle då gå i Nordanede skola. Detta medförde
att vi fick de första skolskjutsarna här i byarna.
Ordning och
tukt.
I folkskolestadgan
fanns tydliga föreskrifter om vad som skulle göras ifall lärjunge ej
skötte sig och sina åligganden. I § 19 folkskolestadgan från 1942 står
följande att läsa.
Om lärjunge felar i
sina åligganden, vare han underkastad lärarens bestraffning.
Vid all
bestraffning bör hänsyn tagas till det felande barnets sinnesart, ålder
och kön.Oöverlagd bestraffning eller skymfande behandling må icke
förekomma.
Innan aga
tillgripes såsom bestraffning bör läraren noga överväga , om inte
rättelse kan vinnas genom andra åtgärder. Under inga omständigheter må
aga utdelas på sådant sätt att skada därav vållas barnet.
Skolrådet och dess
ordförande var viktiga personer i skolans värld.
Vid klagomål på
lärare som ej fullgjorde sina åligganden var även då skolrådet och dess
ordförande de som bestämde vad som skulle ske.
Många lärare har
självfallet tjänstgjort i distriktet. Här får ni några namn som jag
snappat upp:
Nils Sjöberg
,Lindblom, Helge Nyberg, Gunhild Nyberg, Hildur Hörnfeldt, Elin Euren, I
Kastberg, Maja Billström, Hildur Larsson, Karl-Anton Öberg, Märta
Bjelkström, Helena Karlqvist, Gunvor Öberg m.fl.
Helge Nyberg kom
att bli den som ägnade mycket av sin tid åt hembygden och
släktforskning.Han kom till Nordanede 1940 och kom att verka där till
1947.
1940 var
barnantalet
Efter 1943 flyttade
folk från byn, men trots detta kunde de bedriva skolan ända fram till
1963.Det öppnades istället en friluftsgård för diabetiker där, vilken
sedan också lades ner. Nu kallas byggnaden för Diabetesgår´n och är
bebodd av privatpersoner.
Helge beskriver
Nordanede som ett livligt samhälle med olika fritidsaktiviteter,
fotboll, skidtävlingar och tillställningar på bygdegården. En kul grej
som hände under Helges tid var att han lät barnen deltaga i en
landsomfattande tävling som skulle handla om hembygden.Helge
tillhandahöll stoff och material till barnen samt gav dem var sin
ansvarsuppgift att arbeta med. Detta gjordes så bra att ett tredje pris
tillföll skolan och eleverna. 100 kronor som spenderades på en resa till
Stockholm.
Numera bussas
låg-och mellanstadiebarnen till Torpshammar och högstadiebarnen till
Fränsta. I nuläget finns endast fem grundskolebarn i Nordanede.
Detta är ingen
grundlig kartläggning av skolans utveckling i bygden utan lite hopplock
från olika källor.Det har i alla fall varit intressant och stimulerande
att arbeta med.
Nordanede i januari
20005
Inga-Britt
Dahlberg. Verksam inom samma skrå dock ej i Nordanede.
Några minnen
ur Nordanedes historia:
Bjelkströms loge:
Bjelkströms loge byggdes 1922. Den
byggdes av byggmästare Fröberg i Flata. Logen blev byns Folkets Hus. Där
var det bl a cirkusföreställningar. Den första film som visades i
Nordanede hade sin premiär på logen. Den hette ”Kronvraket nr
Alla politiska
partier var välkomna att hålla sina valtal där.
Bygdebrev:
1932 i mars publicerades ett bygdebrev i Sundsvalls Tidning. Det skrevs
utav Jonas Persson. Han var född 1886 och bodde hela sitt liv där
nuvarande Vikholms Loge är belägen. De var nio syskon totalt, varav fyra
var kraftigt invalidiserade, däribland Jonas Persson. Hans morfar var
den senare omnämnde Mats Henriksson. Så här löd bygdebrevet:
Snabbrim från
en skogsby
Vi sporra Pegasus och for fram fort med ett heju
att språka med allmogen uti vår nejd.
Vi tänkt försöka göra revy
allt under rådande vårhimmelsky.
För att börja från början till
Matte vi går
där får vi kanhända på tanden en tår.
Sen när vi ju Anselm,
Helmer och Per
han som tinget vi träffa ju plär.
Så träffa vi Abraham som
knogar i skogen
och Ernst som till hästbyte
är redo bogen.
Nu tittar vi även till Ante i
Åsen
där spisa vi gädda med pepparrotsåsen.
Och fortsätta sedan till Olle
på Mon
han kämpar fortfarande på sin ”reumatiska tron”.
Erik han är ju från masarnas
land
men detta förklenar ej honom minsann.
Vi kan nog ej Lasse helt
förbi gå
han byggt sig en villa vid skogens berså.
Så när vi då Per som brukat
knog vid lästen
han har den visst kastat för en tid nu föresten.
Och Granskog som kom från den
kanadensiska slätten
han köpte sig hemman och skog på den ”PärIsrielska” plätten.
Så se vi då Bernhard och
August och
Selina den glada
samt Nisse och
Albin som invid Näsvallens lada.
Nu hälsar vi A.P. som byggde
sin stuga
bland björkar som står där och buga och buga.
Vi måste väl titta i kapellet på stranden
där Agnes predikar med
Oskar vid handen.
Men vi måste fortsätta till Johan
på Boa
en av de bästa som väger med loa.
Hej på dess Kalle, du ler som
det myser
bli med ner till Oskar får vi
se om hos Jannes det lyser.
Sen går vi till Adolf och
köper oss bullar
han troligen står nu och skorpbullar rullar.
Nu Gimån vi når med dess klarblåa vatten
en bro är ju byggd och vi lyfter på hatten.
För Lasse och
Gerda i deras trevliga hem
vi kanske blir bjudna på en biltur av dem.
Den skulle då bli till herrskapet
Tolv
men då kanske de tror vi kommer från
Rolf.
Vi traska en bit och Jonas
ansätta
han kan om sitt friköp av hemmet berätta.
Men sån tur att vi hitta herr
Nämndeman hemma
berätta nåt roligt där du sitter i din trevliga emma.
Den nästa är nyligen inflyttad hit
vi uppskjuta därför en påtänkt visit.
Vi stegar i stället till Martin
vid bäcken
han brukar visst språka med Näcken.
Ty långt innan någon en olycka känner
han kan därom sia bland sina vänner.
Så ha vi då N:E i stuga den
grå
där trivs han bra fastän rummen är små.
Och nere på slätten kallas visst Myra
där finna vi Erik med blommor
och lyra.
Men se upp mot skogen en villa du ser
och Mattsson dess ägare
illmarigt ler.
Nu Helmer och
Tilda väl börjar blicka
och undra om boskapen snart de får skicka.
Till Boan på Stockåsens skogsklädda krön
när marken börjar att kläda sig grön.
Vi hälsa helt hastigt på Axel
vid Strömmen
och fortsätta sedan så fort som i drömmen.
Och träffa den rediga Nils Olsa
hemma
så går vi till Viktor och
bjuder en femma.
Om han lagar de sulor vi traskat ut
så vi klarar oss framöver viken till
Knut.
Så är de blott E.P. och
Hilma med
Oskar på sparken
samt Öhman som ungdomligt
traskade hit över Kvarken.
Så är det då slut på vår lilla revy
vi hoppas det inte blir gnissel och gny.
Ty ont uti sinnet vi inte har haft
vi blott liksom bjudit på vatten och saft.
”Icke charmör
Fattighjon:
År 1847 på hösten utackorderades det som ej kunde gå och tigga genom
auktion på sockenstämman. Protokollet säger att Bonden Johan Johansson i
Nordanede emottager Pehr Henriks Brita för 45 riksdaler. Denne Johan
Johansson ägde hemman G. Nuvarande boende på denna plats är Sigvard
Persson.
Gölestenen:
Grönsta-strömmen var en väldigt stark ström och där skedde många olyckor
även med båtar, som kommit för nära strömdraget. Kyrkboken berättar
bl.a. om att den 10 juni 1697 drunknade 4 personer i strömmen. Det var
Legofolket i Torps prästgård som var på väg hem från Nordanede
Ute i
forsen finns en sten som kallas för Gölestenen. Traditionen berättar om
att en flicka med namn Göle kantrat där med sin båt och klamrat sig fast
på en sten och förtvivlat ropat på hjälp. Några personer hade hört
nödropen men kom fram för sent. Flickan hade dragits ner av
strömvirvlarna och drunknat. Efteråt påstods det att man kunde höra
hennes rop på hjälp om nätterna ute i forsen.
Björnjakt 1812:
Några
kilometer öster om Leringsdammen i Nordanede finns en
Att
skriften har kunnat bevarats så länge måste beror på lyckliga
omständigheter. Furustubben står i myrjord och texten har ristats på
nordsidan, kanske med avsikt. Sedan har den ej utsatts för sabotage. En
som också fällde en björn var Henrik Persson i Nordanede år 1838. Han
fick 6 riksdaler b:co i skottpengar det året av sockensstämman i Torp.
Tilläggas bör att man krossade björnskallen på sockensstämman för att
den ej skulle användas igen. Denne Henrik Persson var ägare av hemman D.
Fastigheten blev senare uppdelad med olika ägare. Nuvarande boende på
den ursprungliga fastigheten är Barbro Anderssons och Mats-Erik
Gustavssons familjer. Denne omnämnde Henrik Perssons rakt nedstigande
ättlingar i Nordanede är idag Ruth Lubell, Gunni Granskog, Olle Redman,
Barbro Andersson och Rolf Pålsson.
I härligt höstväder
, söndagen den andra oktober 2005, bestämde vi ,Evert Vikberg, Torsten
Granskog, Inga-Britt Dahlberg samt Allan och Gunborg Lindgren att vi
skulle besöka den 193:åriga s.k.björnstubben vid Stortjärns västra
strand.
Efter
cirka 20 min promenad var vi framme vid stubben som stod där med fullt
läslig text. Fantastiskt! Inte för att vi kunde uttyda vad där stod men
eftersom vi redan visste vad experter tytt den till, kände vi oss tagna
av stundens allvar,
”Björn skjuten i
asp. Hund min ligger död.”
Hur kall måste man
inte vara för att medan björnen ligger skadskjuten hinna ladda om en
mynningsladdad bössa med krut? Beundransvärt tyckte vi.
Att stubben står i
myrmark är nog förklaringen till att den fortfarande står kvar.Något
måste göras för att rädda stubben. Kanske såga ner den och märka ut
platsen på annat sätt.
Efter diverse
funderingar och fotograferande styrdes kosan mot bilarna. Överraskningen
på hemvägen kom när vi stötte på ett läckert kantarellställe, vilket
uppskattades mycket av damerna. Herrarnas kommentar var, ” Flugmat.”
Väl hemma på
bygdegården fanns Marianne Persson med nykokt kaffe och goda hembakade
bullar. Vi lät oss väl smaka.
Nerskrivet av
Inga-Britt
Kampstenen
Någon gång under
senare hälften av 1800-talet hände följande drama rum i närheten av
Rödmossamyren på Nordanedeskogen. Plötsligt hördes ett sto skria som i
nöd.Folk från byn rusade upp i skogen och fick då se ett föl, stående
högt upp på en stor sten. Nere på marken låg ett sto och en björn döda.
Hur fölet kommit upp på stenen förstod ingen och att stoet lyckats freda
föletoch slå ihjäl björnen verkade helt otroligt. Förmodligen fick stoet
enorma krafter i sin iver att skydda fölet. Stenen finns kvar och går
att beskåda än i dag.
Lodjursjakt :
År 1855
fällde Mattias Svensson ett lo och fick till belöning 2 riksdaler b:co.
Två år senare fällde torparen C.A. Haglund, Mellanleringen, ett lo med
samma belöning.
Elins backe:
Ett annat
minnesmärke är Elins backe som fått namnet p.g.a. att en kvinna vid namn
Elin klämdes ihjäl där, när hon körde ett lass med kolved. Detta
inträffade på fettisdagen 1912.
Julvedsammling:
1874
omkom en tolvårig pojke i Timmerberget i lutningen mot Nybodtjärn. De
var ute för att samla julved eller som det också kallades fetved. Denna
sorgliga händelse inträffade när pojken fick ett träd över sig. Den
tolvåriga pojken var son till Mats Henriksson som föddes år 1824, vilken
i sin tur var son till björnjägaren Henrik Persson. Han var född år
1790.
Kyrkstigen:
Denna
stig gick från Sörleringen till Fränsta. För alla människor var det
obligatoriskt att gå till kyrkan varje söndag. Ungefär halvvägs åt de
och platsen fick på så vis namnet Matsäcksbacken, belägen i slutet av
Öratjärnsvägen som går upp i främre Nordanede. En sägen om denna
vandring var att när de skulle frakta en avliden den långa vägen till
kyrkan blev den döde en väldig tung börda. För att göra det lättare
begravdes personen i början av vandringen. När de sedan var i närheten
av kyrkan stoppade de istället sten med en ungefärlig människovikt i
kistan
Stenåldersboplats:
Vid
Norrleringens by kan det antas att en stenåldersboplats funnits.
Tidigare fynd av stenredskap har på senare år kompletterats med tre
stenyxor, som kommit fram av en slump. En grav från 200 - talet efter
Kristus har funnits vid Korpnäset. Stenyxor och pilspetsar har hittats
från andra ställen runt Leringen.
Det skall
även, enligt Torps Hembygdsförenings årsbok 1928, finnas två gravhögar
mellan landsvägen och Gimåälven, 20 alnar i diameter och 4 alnar hög.
Men ingen vet säkert var de är belägna. Kanske försvann de vid
sjödämningen.
Pigtallen:
Ett ställe öster om Leringen på Nordanedeskogen heter Lerbäckstjärn. Där
finns det en gammal torr tall som kallas för Pigtallen. Den fick sitt
namn en gång när de hittade en död kvinna där. Tallen var belägen vid
gångstigen som gick från Hästnäset - Kalamark - Hullsjön i Stöde socken.
Tallen finns kvar än i dag.
Bopiga
En
bopiga gick en gång vilse någonstans från Stödeskogarna och hamnade inpå
Nordanedeskogarna. För att hjälpa kvinnan att hitta hem så ringdes det i
kyrkklockorna i Holm, Stöde och Fränsta, men förgäves. Hon kom inte
tillbaka. Långt senare hittades hon avliden bredvid Stortjärn som ligger
i Nordanede. Där blev hon också begravd.
Nödlandning
En händelse som väckte stor uppmärksamhet var en nödlandning med ett
flygplan i början av oktober 1935. Händelsen inträffade i mörkret en
kväll. Ett flygplan som var på väg hem till Frösön ifrån ett sjukuppdrag
i Lappland fick fel på kompassen och flög vilse med bränslebrist som
följd. Besättningen som bestod av två militärpiloter och en läkare
bestämde sig för att nödlanda på trädtoppar. Men i sista stund såg de
månljuset spegla sig i Mellansjön och kunde gå ner på den. Planet
uppmärksammades av Fankvist gård på åsen och Granskogs gård. De första
som hann ut till planet var Otto och Stefan Fankvist. Strax därefter kom
Erik och Johan Granskog samt Gustav Gustavsson. Landningen slutade
lyckligt. Senare konstaterade man att de hade haft väldig tur som inte
kört på någon utav alla holmar som då fanns i sjön.
När de
sedan hade orienterat sig om var de befann sig ville de ha en sandstrand
att köra upp planet på för att kunna förtöja det. Sedan fick en person
följa med en av piloterna till den enda telefonen i Nordanede. Den fanns
hos Albin Tolv som bodde på Nordanedes gamla kraftstation. Besättningen
sov över hos Granskog den natten. Följande dag kom en lastbil med
flygbensin ifrån Östersund.
Gamla
arbetsplatser:
Affärer:
I
Nordanede har det funnits ett flertal handelsaffärer bl. a. på
Lershuvudet. Den största och den som höll på längst var Johan Johanssons
diversehandel. Den stängdes 1970.
I främre
Nordanede hette affärsinnehavaren Abraham Nilsson. Den affären brann ner
1921. Sedan byggdes den aldrig upp igen.
Där
Nordanede skola eller som det nu heter Diabetesgården står, fanns även
en handelsbod, Paul Frölin. Den upphörde troligtvis någon gång på 1885 -
1890-talet.
Sågverk:
I
sen tid befolkades Leringsområdet av finnar, som kom hit i början
1600-talet. Sedan råkade Sörleringen illa ut under Hannibalsfejden 1644.
En grupp norrmän eller jämtar gick över gränsen (Jämtland var ju danskt
på den tiden) och brände ner gårdarna. De stackars finnarna blev tvungna
att fly. Men efter freden i Brömsebro 1645 hade Riksgränsen flyttats på
betryggande avstånd och Leringsborna fick vara ifred. Omkring 1770
började Mellanleringen uppodlas. Anledning till att många flyttade
tillbaka var sågen vid Hiåviken som patron Ludvik Pelt lät bygga i
början av 1770-talet. Sågen var finbladig men hade en liten kapacitet
och tvingades senare att ge upp i konkurrensen mot den betydligt större
Fagervikssågen vid Holmsjön.
Det fanns
även två andra sågar i Nordanedetrakten. Den ena sågen var byggd vid
Nybodtjärnsbäcken och dess ägare var Mats Henriksson. Det syntes rester
kvar av denna såg ända in i början av 1930-talet.
Den andra
sågen låg i Skoveltjärnsbäcken. Den var lite speciell eftersom det var
den första såg som drevs med hjälp utav vattenkraft. Det tog i och för
sig väldigt långt tid att såga med den. Lade de i en stock på morgonen
var den kanske igenomsågad mitt på dagen. Men människorna behövde i alla
fall inte anstränga sig.
Broar i Nordanede.
Eftersom Nordanede
by delas i två delar av Gimån har behovet av en bro alltid funnits.
Vinter tid när isen legat tjock har den nog fungerat som en bro många
gånger. Sommar tid fick man färdas skogledes till varandra. En hängbro
fanns i Rosendalssundet som innan sjödämningen var det sund som var
smalast. I början på 1900-talet var behovet stort av en bro som kunde
frakta större transporter. Diskussionerna stod då mellan att bygga en
bättre bro i Rosendalssundet eller bygga en därden nuvarande bron
ligger. Det sistnämnda förslaget vann och där uppfördes en spannbro som
var färdig år 1912. Där hade förut varit en sorts båthamn för båtburna
människor.
Utvecklingen gjorde
att 80 år senare var spannbrons saga all.Ökningen av trafik och särskilt
den tunga med virkestransporter tärde hårt på träbron. Spannet var
dessutom för lågt så vissa lastbilar med hög last kunde ej komma under.
I november 1994
påbörjades bygget av en cemanterad bro utan spann
till en kostnad av
5 ½ milj. kr.Bron invigdes i
oktober 1995.
Många
tycker att den nya bron bara är en väg i jämförelse med den gamla
som verkligen var en bro också ur skönhetssynpunkt.
Religiös verksamhet
i Nordanede.
Nordanede tillhör
Torps församling och Torpshammars kyrka och kyrkogård när det gäller
statskyrkan.Så har förhållandet varit i många år.
En annat religiöst
samfund som varit väl
förankrat i Nordanede är baptistförsamlingen. Redan på 1800-talet fanns
en församling med merparten av medlemmarna tillhörande Knutnäset där
verksamhet bedrevs. I slutet av 1800-talet
beslutades att ett kapell skulle uppföras. Kapellet uppfördes vid
nuvarande Mellansjöns norra ände och bygget blev till med hjälp av
medlemmarna och bara på ideell basis.Det exakta årtalet har ej gått att
få fram men med hjälp av ett foto taget utanför kapellet vid invigningen
och vissa släktingar där kan jag ungefär räkna ut när det var, runt
1885-90.
Min mor och far
tillhörde på trettiotalet församlingen och enligt dessa var aktiviteten
stor och många av byns ungdomar tillhörde församlingen. Hur stor
religiositeten var vet jag ej men klart är att det var en populär
samlingsplats.
Ungdomarna hölls i
Herrans tukt och förmaning. Församlingens budskap och stränga regler
skulle följas.Viss kontroll gjordes också. Man fick tillexempel inte
vara ute sent på kvällarna och åka skridskor tillsammans flickor och
pojkar.Då blev det en reprimand.
Många är de
pastorer som predikat där och också bott en tid på plats i de lägenheter
som fanns i kapellet.Baptistdopen skedde i sjön utanför kapellet.
En
som bott och verkat länge i byn var Emil Nordlander. Systrarna Astrid
och Hildur Boström är några som jag kommer ihåg från söndagsskolan.
Varje söndag deltog jag i den verksamheten vilket jag minns som både
roligt och spännande när vi varje jul uppförde vårt julspel.
Inte lika roligt
var det, när vi ungdomar på 50-talet ofta gick på sammankomsterna ( för
fikats skull) och fick reda på hur syndiga vi var och hur vi skulle
brinna i helvetet.Trodde man på det kunde det nog bli många
ångestladdade, sömnlösa nätter.
I dagsläget
förekommer ingen baptistverksamhet i Nordanede. Denna upphörde på
60-talet. Kapellet ombyggdes på 80-talet till sommarbostad av Nils Frisk
vars farfar var en av dom som var med och byggde kapellet. Nils avled
innan ombyggnaden var helt klar och kapellet ägs idag av ett prästpar
från Västergötland.
Det jag nedtecknat
här är delvis självupplevt samt sådant som berättats för mig och som jag
plockat fram ur minnets gömmor. Du som har andra fakta i dina gömmor är
välkommen höra av dig till:
Inga-Britt
Dahlberg.
Tel: 0691/23005
IOGT-logen nr.4120
Nordens Kämpe
Logen 4120 Nordens Kämpe bildades år 1910.
Protokoll från dess möten finns från 1917 fram till
år 1966 då beslut togs att överföra Godtemplarlokalen till en
Bygdegårdsförening inom Nordanede med omkringliggande byar.
Godtemplarlokalen invigdes den 19 november 1939.
Från att varit ca 200 medlemmar i logen 4120
Nordens Kämpe, återstod nu endast ca 15 medlemmar.
Logearbetet sköttes enligt IOGT:s stadgar. Man
valde ”Tjänstemän” för varje kvartal. De benämndes i förkortningar som
t.ex. ”LD. LT. LU. LSK. VLT. FLT. LM. BLM. BLS. LK.”
Medlemmarna titulerades med ”Broder” eller
”Syster”. (Br. eller Str.)
Medlemmar sökte inträde och beviljades enligt
ritualer. Medlemmar begärde också urträde vilket beviljades först efter
att en besökskommitte hade besökt medlemmen.
paketauktion, utflykter till Stockåsens fäbodar,
symöten, skoauktion, studiecirklar, utflykter till Hagstaholmen i
Mellansjön, surströmmingskalas, utflykter till Storholmen, lekafton,
skidtävlingar, mjölkfest, vårlekar, filmförevisning, cykelturer,
utflykter till Laåsen, föreläsningar, skördeauktioner.
År 1936 upprättades ett bibliotek, och logen blev
dess ägare. Senare (1945)beslöt logen att biblioteket skulle ingå i
Medelpads Biblioteksförbund.
Logen samarbetade en del med Skogs och Flottning,
vilka också hyrde IOGT-lokalen för sina sammanträden.
Man samarbetade också med Nordanede IK och Gimåfors
Husmodersförening.
Känt om
Nordanede:
1867 var det nödår i hela Sverige och många svalt ihjäl p.g.a. den långa
vintern. Man brukade säga ”Detta satans år”. Ett uttryck som länge levde
kvar var: ”Lätt som havren
Gummikungen, Nils Adamsson, han som lanserade kondomen, kom från
Skallarna som ligger en halv mil väster om Tivsjön.
Flottningsrännan från Leringen till Nordanedesjön fick rang , heder och
värdighet av att vara ett stycke Vilda Västern. Ett filmteam var ute för
att ta några scener till ”Striden vid Little Big Horn” (en film som
visades i TV i april 1979). Avsnittet med mannen som kämpade bland
stockarna i flottningsrännan inspelades just i Nordanede.
Nordanede idag:
Idag finns i stort sett inga arbetstillfällen förutom ett fåtal jordbruk
i Nordanede. Det finns inga affärsrörelser eller dylikt. Utan alla far
iväg på andra platser för att jobba och handla. Det enda som finns är en
bygdegård och en dansloge. Det finns även en aktiv Bygdeförening i byn.
Nu på sista åren har det bildats en fiskevårdsförening. I och för sig
finns arbetstillfällen i skogen men de är lejda av de större
skogsbolagen.
Men byn
lever ändå. Det finns massor med sommarstugeägare, trots att affärer
saknas. De flesta kommer från olika städer och de tycker bara det är
skönt att komma ifrån den bullriga trafiken och stressen. Här kan de
koppla av. Barnen kan leka ganska fritt. Alla kan bada och fiska
tillsammans. Många är här även på vinterhalvåret. Då är det stor
aktivitet med skotrar, angeldon och pimpelstickor.