ADVENT
NU ÄR DET INTE MÅNGA DAGAR KVAR TILL FÖRSTA ADVENT,
NÄRMARE BESTÄMT 4 DAGAR!
Advent betyder (Herrens) ankomst och så kallas de fyra veckorna närmast före jul, från fjärde söndagen före jul tom julafton. De fyra söndagarna i advent kallas första, andra, tredje och fjärde advent, eller lite mer högtidligt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. I år 2012 så infaller första advent den 2 december och avslutas den 24 december.
Första söndagen i advent inleder kyrkoåret. Advent var en fastetid under den katolska tiden och som också kallades julfastan, en väntan inför firandet av Jesu födelse. Man fick alltså inte äta kött och bröllop var till exempel förbjudna under advent.
Även under senare tid har advent fortsatt att vara en tid av stillhet och full av förväntan. Men med alla seder och bruk har det numera blivit en ganska hektisk tid inför julen. De flesta traditioner i vårt adventsfirande kom till under början av 1900-talet.
Att sätta tända ljus i fönstren på juldagens morgon, som en hälsning till julottebesökarna, är en gammal svensk sed. Det är också en gammal sed från 1800-talet att tända ett adventsljus varje söndag i advent. En föregångare till det var adventsgranen, som tändes med stora ljus på adventsöndagarna i kyrkor och på sjukhus.
Under 1920- och 1930-talen blev adventsstaken med fyra adventsljus vanliga. Så småningom gjorde den elektriska adventsljusstaken sitt segertåg över landet och som idag sprider sitt ljus i så gott som alla fönster. Den tändes för första gången i ett hem i Göteborg 1934. Företaget Philips hade från 1930 sålt elektriska julgransbelysningar och från 1939 sålde man elektriska ljusstakar. Den här svenska seden med elektriska ljusstakar i fönstren har spridits till andra länder i Europa och till Kanada och USA.
Adventsstjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan, som ledde de tre vise männen till det nyfödda Jesusbarnet. Våra adventsstjärnor har också sitt ursprung i den folkliga seden att "gå med stjärnan", dvs stjärngossar m fl som drog från hem till hem och sjöng om hur Betlehemsstjärnan visar vägen tll platsen där Jesus föddes. Så småningom kom stjärngossarna att ingå i Luciatåget, kanske för att det behövdes plats för pojkar i tåget.
Att hänga en adventsstjärna i fönstret går tillbaka till Herrnhut i Tyskland på 1880-talet. Under 1900-talet kom den till Sverige, men den tyska varianten med strålar åt många olika håll, var dyr och komplicerad. Erling Persson, H&M:s grundare, började 1941 tillverka en enklare, sjuuddig variant i gulrött papper, som kom att heta Tindra kristall. Den var hopfällbar och kunde masstillverkas och blev därmed billg. Den gjorde stor succé. Numera hänger adventsstjärnan ofta kvar i fönstren över julen och kallas allt oftare för julstjärna. Så småningom kom den typiska oranga pappersstjärnan att kallas "proletärstjärna" och fick konkurrens av andra adventsstjärnor av trä, metall, glas och mässing och numera även av papper i många olika storlekar och färger.
Som om inte alla advenstsljusstakar och julgranar skulle lysa upp nog, har vi under senare år nämligen börjat att ljusdekorera husen utvändigt. Ljusslingor pryder hus, träd och buskar i alla möjliga formationer och figurer och i olika färger. Den här trenden kommer från USA och nu tillverkas en mängd olika slingor och ljusnät för utomhusbruk; en del mer energisnåla.
När det gäller adventskalendern blir advent detsamma som 1-24 december.
I Norden hade man förr bestämda sysslor varje dag fram till jul. Ölen bryggdes en dag, julgrisen slaktades en annan osv. Det var som en kalender med förberedelser inför julen. Men som så mycket annat kom själva adventskalendern från Tyskland i form av en kalender med 24 små kakor att inta varje dag fram till julafton. På 1920-talet trycktes den första kalendern med luckor i Tyskland och efter andra världskriget gjorde den också succé i USA. Kalenderns uppgift var att stilla barnens förväntan och längtan efter jul.
I Sverige introducerades adventskalendern av Sveriges Flickors Scoutförbund 1932 och den ritades av Aina Stenberg-Masolle. Den ges numera ut i nytryck. Den här kalendern fick snart konkurrenter och nu trycks många kalendrar som reklam.
Sveriges Radio började sända en julkalender 1957 och 1960 sändes den första tevekalendern (se lista över tv-kalendrar). Några av favoriterna är Teskedsgumman, Trolltider, Broster Broster!, Albert och Herberts jul, Pelle Svanslös och LasseMaja Detektivbyrå.
Det är inte ovanligt att barnen numera förutom radio- och tevekalendrar har egna hemmagjorda kalendrar fyllda med choklad och små presenter!
FRÅN ETT VITT NORDANEDE!
