Vilket underbar väder vi haft/har i Nordanede idag, hög klar luft och en strålande sol.
Satt och myste på farstukvisten med en stor mugg kaffe, så skönt eftersom det
regnat flera dar till och från. Det var ett par minusgrader inatt.
Dom som skulle iväg i morse, fick säkerligen skrapa bilrutorna.
Har upptäckt att det finns två bäverhyddor, i byn. Finns säkert fler, som jag inte sett.
På det ena stället, måste träd fällas som bävern varit på, så inte träden ramlar
över byggnaderna, vid hårt väder, precis som bävern räknat med.
Bävern är vår tids största svartbyggande och familjära djur!
Jag är väldigt imponerad av detta djur, så jag var tvungen att googla på bävern.
Så om du tycker som jag att det är intressant, kan du läsa nedan!
Lite Fakta:
Bävern är ett däggdjur, en gnagare. Bävern är närbesläktade med ekorren.
Bävern kan nå en längd upp till 70-90 cm utan svans, svansen längd ca. 30 cm och 10 cm bred,
den platta svansen är hårlös och klädd med en fjällmönstrad mörk hud.
Bäverns vikt cirka 20 - 30 kg. Pälsen är brun och mycket tät. På en kvadratcentimeter hud,
finns omkring 23 000 hårstrån. (Jämfört med människan, 600 hårstrån på samma yta.)
Pälsen skyddar djuret mot underkylning och bävrarna smörjer in den med ett flottigt ämne,
bävergäll. Med sina spolformiga kroppar, med svansen som liknar en fena och med simhud
mellan fingrarna är bävrarna perfekt anpassade till livet i vattnet. När bävrar dyker
stänger dom näsan och öronen. De klarar sig under vattnet utan att andas i upp till 20 minuter.
Bäverns läten är lågmälda förutom från ungarna vid fara. Det mest typiska lätet,
man normalt kan höra är plasket bävern utför genom att slå med svansen mot vattenytan.
Detta är en varningssignal, verkar mest vara riktat till en eventuell angripare för att
få denna att avslöja sig eller avbryta framsmygningen. Det gäller även nyfikna människor.
Ger man sig till känna smyger bävern bort under vattnet. Bävrar lever alltid i närheten
av vattendrag eller sjöar. Där bygger de sina dammar och hyddor av grenar, kvistar och slam.
Vanligtvis ligger hyddans ingång under vattenytan, hyddan är uppdelad olika platser,
toalett, matplats och sovplats. Ibland kan ingången var några meter ifrån hyddan
på marken, som dom har grävt en underjordisk gång till hyddan.
En vuxen bäver kan under en natt,gnaga av ett träd med 50 centimeters diameter.
När bävern fäller större träd är den enbart,ute efter det tunna grenverket högst upp.
Är trädet över en viss diameter gnager bävern,bara igenom cirka 2/3 av stammen,
lagom mycket för att trädet vid nästa kraftiga oväder garanterat kommer att falla.
Vid tunna stammar gnager bävern helt igenom och släpar sedan ner trädet till sitt vattendrag.
Bävrar går inte i ide utan är aktiva hela året,men i nordliga delar av utbredningsområdet
är de på grund av is och snö tvungna att stanna i sina bon!
En bäver lever ca. 15 år,i fångenskap har en bäver levt i 30 år.
Könsmognaden är möjlig vid 1,5 års ålder, men infaller normalt
i samband, med utvandringen ur föräldrareviret vid 2,5 års ålder.
Könsmognad inträder inte förrän,bävern vid utvandringen lösgör sig ur födelsekolonin
(eller möjligen om en dominantindivid av samma kön dör).
Parningen sker inne i hyddan under perioden slutet av januari till början av mars.
Dräktighet pågår i 15 veckor, och födseln sker under senvår ochförsommar. Ungarna blir kvar
i hyddan under 4 - 5 veckor. Kullens storlek blir ca. 4 ungar. Bävern är dräktig en gång
per år. Ungarna diar upp till 10 - 12 veckor, men äter även fast föda redan vid en månads ålder.
Den äter inte ved men fäller träd för att få material till dammbyggen och hyddan.
Födan består främst av blad, bark, örter och vattenväxter. Hannar lever med samma hona
hela livet. Ungarna stannar hos sina föräldrar tills de är ca. två år. Alltså finns det
oftast två kullar, årskullen som vårdas av modern, och den från det föregående året,
som lärs upp i dammbyggnad och trädfällning av fadern.
Bäverns hår användes förr till kläder och huvudbonader. Ännu mer eftertraktad var bävergäll,
ett ämne sombävern använder för att markera sitt revir. Ämnet ansågs som botemedel,mot alla
slags besvär och såldes därför för höga priser. På 1700-talet fanns det drygt
200 mediciner med bävergäll som ingående substans.
Köttet ansågs som fattigmansmat!
Bävern idag, är ett eftertraktat byte, främst för köttets skull!
Recept på Bäverbiffar
150 g Bäverfärs (!!)
½ hackad gul lök
1
ägg
salt och peppar
ca ½ dl grädde
Ja det var det, jag tyckte det var riktigt intressant.
Önskar Dig en fortsatt trevlig höstdag.
